Hon hade tagit steget

släppt taget

om det tysta liv

i skuggan

av sin osynliga

själ av glas

Från en livlös lina

med sin kropp hon föll

hand i hand

med skörheten

i sin vackra

själ

blickade in i sin själ

genom kroppens ögon

fann sitt liv

då hennes själ

fick ta

sitt första

kliv

utan strid

ett eget liv

från trädet

där hon gav upp

sitt liv

Fann sig

i sitt livs

kliv