Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Om min tid i skolan då jag blev mobbad

 

Jag ville vara er vän men ni ville inte vara min




I Skuggan

I skuggan av er

levde jag

 

mina ensamma dagar

 

gömd

i ett skal

 

De tysta tårarna

grät jag

 

när ingen annan skulle höra

i mörkrets timmar

i ensamhet

 

Orden jag ständigt hörde

bröt ner min självkänsla

 

ingenting var jag värd

inte i era ögon

 

Inombords kämpade jag

en ständig kamp

 

 

Era skuggor

nu på väg att försvinna

 

Jag överlevde

 

men

 

minnena lever för alltid

kvar




Fri vers av Cajsa
Läst 590 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-09-04 10:39



Bookmark and Share


    Maria Malm
Visst är det så, att minnen lever kvar. Men kom ihåg att du blivit starkare än de andra.
2007-09-05

    Lindizz
Din text berör in på djupet...mycket bra skrivet min vän. Kram
2007-09-04

  Effell
En sån där överlevnad som kostat så mycket att man bittert frågar sig om det var värt allt, kan jag föreställa mig. Men jag hoppas föregående kommentator har rätt; att man åtminstone efteråt kan få ut något slags styrka av det.
2007-09-04

  Maria Zena Viklund
Den överlevnaden gör dig starkare än alla andra, du växer där andra krymper, mitt i det mest frutkansvärda, en ljusningspunkt din själ intakt de andras har gått sönder!
2007-09-04
  > Nästa text
< Föregående

Cajsa

Mina favoriter
Avskedet
Vet du om
din sorg