Mamma?
Ja?
Jag är lesbisk.
Mm…vad kul, gumman…VAD SA DU?
Jag sa att jag är lesbisk.

Mamma sitter i köket och gråter och pappa skriker på mig. Jag fattar inte vad jag gjort för fel men något är det. Mamma har bokat tid hos någon psykolog och pappa har övergått från att skrika till att be Gud om välsignelse. Är det så hemskt att jag gillar tjejer? Det är så himla löjligt att de tror det är fel på mig för det, de vet ju innerst inne att jag är en normalt fungerande människa utan några problem alls. Ja, förutom mobbingen, förstås. Men det är mobbarnas problem, inte mitt.

Nu är det klart. Du ska till herr Berglund imorgon klockan två.
Vem är det?
Din nya psykolog. Jag hoppas…nej, både pappa och jag hoppas att han ska kunna hjälpa dig.
Hjälpa mig med vadå?
Ditt…problem. Måtte Gud ha tålamod med dig.
Pappa, jag tänder på tjejer, precis som du. Det är inget problem.
Det är verkligen inte samma sak! Du är flicka, du ska tycka om pojkar, punkt slut.
Men det gör jag ju inte!
Nej gumman, det är det vi hoppas att herr Berglund ska kunna hjälpa dig med. Han har hjälpt många ungdomar med deras problem, så du behöver inte oroa dig.
Mamma! Det är ju du som oroar dig!

Jag sitter och väntar på att den där Berglund ska ta emot mig. Jag vet inte vad jag ska säga till honom mer än ”Hej, jag heter Frida och är homosexuell”. Han kommer verkligen tro att jag har ett riktigt problem som tror att det är ett problem…eller nåt. Mamma envisades med att jag skulle ha flätor och supergulligt smink för att inte ”skrämma livet ur de stackars pojkarna”. Av de killar jag stött på idag har bara en sett helt lugn ut, de andra har skyndat iväg i ren skräck.

Då så Frida, du kan komma in nu. Sätt dig ner och känn dig som hemma.
Jippie. Mitt hem är ett psykkontor.
Hm…så…hur gammal är du?
Sexton. Du då?
Nej, nu är det jag som ska ställa dig frågor Frida.
Men du fick ju veta!
Okej…jag är 32.
Coolt. Har du nån fru eller man?
Nej, men jag har en fästmö. Men nu är det min tur att fråga dig. Var det av någon särskild anledning du kom hit?
Mm, mamma tvingade hit mig. Hon tror att du kan bota homosexualitet.
Va? Tror hon att det är en sjukdom?
Ja, och pappa tror att Gud hatar mig. Men det är lugnt, för det är ömsesidigt.
Jaså, du hatar Gud?
Nej, jag menar att både jag och pappa tror att Gud hatar mig.
Varför tror du det?
För att jag inte tror på honom. Jag vet själv hur sur jag blir när folk inte tror på mig.
Jag förstår…säg mig Frida, tror du att jag kan som du säger bota dig?
Nej, du är ju man. Jag tänder inte på män.
Haha, det var inte så jag menade, och det var nog inte vad din mamma menade heller.
Äsch, det är klart att det var! Varför tror du hon söker upp just en manlig psykolog för?
Okej. Jag tycker det verkar som om din mamma och jag borde talas vid litegrann. Hon verkar ha fått en del felaktig information.
Öh…du pratar så konstigt. Är du typ akademiker eller nåt?
Nej, jag är psykolog. Men min far var akademiker.
Aha. Coolt. Får jag gå nu?
Javisst. Men kan du hälsa din mamma att jag gärna vill prata med henne?
Sure baby. Hej då.



Hej Frida, gick det bra hos herr Berglund?
Jodå, det gick jättebra. Och jättesnygg är han!
Hur menar du då?
Tja, att jag är botad såklart!
Är det sant? Åh, Frida, sa jag inte att han skulle kunna hjälpa dig?
Jo, jag borde lyssna oftare på dig, mamma.
Vad är det jag hör? Har du blivit frisk nu, hjärtat?
Ja, pappa. Nu är det herr Berglund som gäller! Förresten mamma, han ville att jag skulle hälsa dig att han vill prata med dig.
Javisst, jag går dit det första jag gör imorgon. God natt älskling.
God natt mamma, god natt pappa.

Tänk vad lättlurade vissa människor är. Visst, det var väl inget fel på Berglunds utseende, men han påverkar mig inte alls. Det gör ingen kille. Men mamma och pappa är ju så pass korkade att de tror att det går att bota med en tillräckligt snygg man. Hoppas bara inte Berglund är för elak…nej, det kan han ju inte vara, han som är psykolog och allt.

Öh…Frida? Kan jag komma in?
Visst mamma.
Gumman…vad var det du menade med att det bara är herr Berglund som gäller?
Att han är skitsnygg såklart.
Jo, men…andra pojkar då? Som är i din egen ålder?
Jag vill inte ha nån annan. Berglund räcker gott och väl för mig.
Frida, du förstår väl att han inte är intresserad av dig?
Jaså? Varför det, är han bög?
Nej, men han har ju redan en fästmö, och jag tror inte han låter jobb och privatliv gå ihop.
Nehe… men du kan vara glad, mamma!
Jaså?
Ja, nu har du ju en normal tonårsdotter med normala tonårsproblem!







God dag. Jag förmodar att du är Fridas mamma?
Ja, det är jag. Ni ville prata med mig?
Det är riktigt. Du ville att Frida skulle prata med mig om sin homosexualitet?
Nej, jag ville att hon skulle be dig bota den.
Just det. Hur tycker du att det har gått?
Alldeles utmärkt, herrn. Det är bara det att nu säger hon att hon bara vill ha dig, ingen annan.
Jaså, gör hon det? Ja, jag antar att det är naturligt för en tonåring att inte veta vad denne vill.
Ni antar? Men herrn, det är ju ni som är psykologen, ni ska väl inte bara anta?
Kära frun, jag är bara en människa.
Ja, det är klart. Men…kan ni inte göra något åt det här? Det kanske skulle bli bättre om Frida fick träffa din fästmö?
Javisst frun, om du ber henne komma hit imorgon igen så tar jag med mig Susanne.
Tack så mycket, herrn! Och god natt!
Detsamma frun.




Hej mamma! Vad sa herr Berglund?
Han vill gärna prata mer med dig imorgon.
Jaså? Tror du han vill ha mig?
Nej Frida, jag tror precis tvärtom. Hans fästmö kommer också vara där.
Varför då? Vill ni göra mig homosexuell igen eller?
Nej Frida, vi vill att du ska förstå att herr Berglund är upptagen.

Jag begriper inte hur hon kan vara så korkad…eller driver hon med mig? men shit…jag ska träffa Berglunds fästmö. Jag dör. Tänk om hon är skitsnygg…på riktigt? Nej, det skulle ju sabba allt. Jag vill att mamma ska önska mig tillbaka först.

Tjena Berglund! Jag tänkte att jag inte behövde knacka, vi är ju dödspolare nu.
Hej Frida. Det här är Susanne; min fästmö.
Hej Susanne! Söt du är.
Tack…men jag är inte intresserad av nån vidrig flata.
Susanne! Vad är det du säger?
Att hon hatar mig bara för att jag är homosexuell. Precis som alla andra. Du kanske hellre vill se mig med din Berglund?
Va? Om du rör honom ska jag slå ihjäl dig!
Susanne, nu får du gå härifrån. Du uppför dig väldigt märkligt idag. Förlåt, Frida. Jag vet inte vad som flög i henne.
Det är lugnt…men vad sa mamma igår?
Att du ville ha mig.
Haha! Hon är så lättlurad.
Berätta om dina planer Frida, jag är väldigt nyfiken på vad du ska hitta på härnäst.
Jag vill att hon ska vilja ha mig tillbaka som jag är.
Aha, jag förstår. Hur tänker du gå tillväga?
Det kan jag inte säga till en psykolog heller! Det borde du fatta ändå.
Hm…både du och din mamma tycks tro att psykologer har en övernaturlig kraft.
Har ni inte det då?
Nej, men det är riktigt det du säger; vi kan ofta gissa och dra slutsatser utan att patienten behöver förklara. Det är nog det vårt jobb går ut på.
Coolt. Men du, nu tänkte jag dra mig hemåt. God natt.
Okej. God natt, Frida.




Mamma!
Ja Frida?
Hans fästmö var elak.
Jag förstår nästan det…hon uppskattar väl inte att du är ute efter hennes fästman.
Men du, det är lugnt mamma. Jag är inte ute efter honom längre.
Men det är ju bra Frida! Vem är det nu då?
Vet inte riktigt…du pappa!
Ja?
Kan du komma hit en stund?
Självklart, nu när du är frisk och allt. Vad vill du älskling?
Kan vi inte göra nåt ihop i helgen, det var ju så länge sen sist!
Jo, det var ett riktigt bra förslag! Bio? Bowling? Gudstjänst?
Ingen gudstjänst tack…men bio är kul!
Då säger vi det…jag är ledsen Frida, men nu måste jag rusa. Vi ses!
Hej svejs.

Hoppas det blir kul bara…så att inte pappa förstör allt med sitt hat mot mig…han kallar mig visst bara älskling när det passar honom och hans Gud. Men bio är alltid kul, så det blir väl en vinst vilket som. Och det var himla länge sen vi gjorde nåt ihop.

Hejsan Frida! Redo för bion?
Javisst! Vilken film valde du?
Det du…tänkte överraska dig.

(Han vill att jag ska tända på Johnny Depp…så uppenbart.)

Okej då. Förresten är du skitsnygg idag!
Jaså? Tack ska du ha…haha.
Haha? Jag menade inte det som ett skämt…jag får ju fan gåshud här.
Ursäkta?
Nej, glöm det. Bibeln har väl nåt emot incest också, skulle jag tro.
Vad är det du pratar…VAD SÄGER DU?
Att jag är tänd på dig, pappa. Ska vi skippa filmen och dra direkt?
Nej, det ska vi verkligen inte. Vi ska raka vägen hem nu.
Men pappa…
Jo säger jag! Nu ska vi hem.




Nej men kommer ni redan hem?
Din dotter är inte klok. Hon måste vara besatt av något ont väsen.
Äsch, överdriv lagom.
Men vad har hänt?
Pappa är sur för att jag är tänd på honom.
Frida, vad sjutton håller du på med? Varför kan du inte bara vara som en normal flicka?
Jag var ju det. men ni tyckte tydligen inte om det.
Du…har du nånsin varit normal?
Ja, innan du tvingade mig till Berglund och innan ni försökte ändra på mig.
Frida, vi försökte inte ändra på dig, bara bota dig.
Jag var inte sjuk! Jag upplyste er om min sexuella läggning!

(Nu får hon ett utbrott vilket är för otrevligt för att skriva om)

…Mamma…du kan vara lugn. Jag är inte tänd på varken Berglund eller pappa. Jag är som sagt homosexuell. Och jag har en flickvän. Hon heter Therese och är 17.
Är det…sant? Har du bara låtsats?
Ja mamma. Jag ville att ni skulle fatta att det inte är nåt fel på mig.
Ja Frida, Gud kan nog ha förbarmande över dig trots allt. När får vi träffa Therese?