Nyårsafton
och tankar som flödar
Vad folk gjort mot mig
och det andra gjort för att hjälpa

Tankar om Deirdre
och lidandet jag vill ta bort
Jag kan se henne blomma
genom asfalten hon växer ur

Nyårsafton, minnet slog mig nyss
Den gången jag stannade över tolvslaget
och han följde mig
Inte hem, varför skulle han?
Men en bit i alla fall

Tankar; snarare pilar
rakt igenom magen
upp i bröstet
Hur jag saknar dig,
förlorade oskuld
Du försvann så fort
Du stals från mig, jag vill
ha dig tillbaks

Nyårsafton, mitt hjärta
Det blöder inte idag, inte längre
men min livmoder,
som spottar ur sig liv
i en orgie av kramper,
gör det svårt att härda ut

Jag älskar skuggan
på blå himlen bar
Dold i mitt undermedvetna
har den dansat runt
i över tre år, visst är det lustigt
Och inte kan jag minnas
vad jag tyckte om den,
men jag vet att jag kände
nåt speciellt, nåt djupare
än den flicka jag var då

Och här dansar natten
mycket fridfullare
Jag är vuxen, men jag minns
mina sårbara tonår, i mitt sårbara nu

Jag bär såren
och hoppas djupt
att de ska hinna läka
innan nästa dos

Det är nyårsafton
och jag vet
Han hade rätt i det han sa
Det enda man kan veta,
är att man ingenting vet.