Mitt i den stora skogen

ja det är där häxorna bor

Fast ingen vet säkert

men detta man ändå tror

Deras kläder är svarta

men själen vit och ren

bara några små saker

skiljer dem från goda fén

Häxor älskar att sjunga

o dansa i nattens bistra kyla

På håll kan det nästan låta

som när vargarna yla

Kring elden de alla bor

de bråkar och sedan samsas

Men vin uti sina glas

det skrattas och flamsas

Män blir lätt förförda

när häxans lust sätter in

Ingen säger nej

utan bjuder glatt sitt skinn

Hungriga häxor slukar

männen med hull och hår

Fina exemplar dödas

och huden man sedan flår

De samlas åter runt elden

gör en trumma utav skinnet

Vem det kommer ifrån

ja det glider strax ur minnet

Så bland kvittrande skratt

denna trumma sedan ljuder

Livslust och glädje

ja hos häxorna det sjuder

Det sorgliga kan nog vara

mannen som gav sitt liv i läxa

Men det är sånt som händer

när man sätter på en häxa