Nånstans i landet bodde det en häxa

som var väldigt glad och nöjd

Allt som fanns i hennes lilla liv

var skapat av omsorg, lust och fröjd

Så kom det då en dag

när den lilla häxan var på promenad

Det var inte så konstigt

-visade det sig lite senare på dagen

För inne i en buske intill stigen

låg en vacker man på magen

Han spanade omkring

och njöt av livet precis som det var

Men så kom den lilla häxan där

och det var som ett bönesvar

Häxan tittade en extra gång

i busken där den vackra mannen låg

Förstummad över hans inre skönhet

var hans själ allt hon såg

Hon log sitt allra vackraste leende

för att se om lyckan log

Den vackra mannen besvarade leendet

och häxan fick inte nog

Med en hand över hans vackra själ

den lilla häxan bad en bön

Snälla goda Universum...

låt mig få denna man så skön

Universum log mot häxan och sa

-att ödet vilade i denna man

Med ett glatt skutt häxan tackade

åt det som livet äntligen fann

Så i glädjefylld vacker Kärlek

de både levde i resten av sina dagar

I själslig symbios och omtanke

de varandra så ljuvligt behagar!