Varför har man alltid bråttom att bli vuxen

jag är här nu och var det i förtid

Varför lät jag aldrig mig vara ett barn

Varför blev jag aldrig omfamnad av kärlek

Jag glömdes bort

Och jag har alltid väntat på min riddare men har insett nu att jag är själv min egna riddare

Ja jag vill gråta vara jag för en stund ensam men att hela världen ser mig

när jag gråter i falsk tystnad

Ni hör mig ni ser mig

Men jag har mig själv att skylla eftersom jag aldrig ber om kärlek

Alltså jag vill kunna vara ett barn nån gång och bara få gråta lite granna