snart skulle allting
mogna
innan dess skulle
luften bli stillastående
kvalmig och olidlig
att andas


hon ville rymma
inte berätta för någon

skicka vykort
så alla trodde
att hon var bortrest


var det inte semestertider


hon mindes förra sommaren
då läkaren vid inskrivningen
frågade vad hon ville uppnå
med vistelsen


ha semester hade hon svarat
kan jag inte skriva sa han


jo snälla gör det bad hon
jag lovar ändå att göra allt ni anser är bra




för någon vecka sedan hade hon
med cykel åkt förbi ett träd
som ropade henne tillbaka


hon backade och blev sittande i stum beundran
hon åkte lite närmare och kände grenarna
glida mot axlar och rygg


men det som gjorde störst intryck var de blottlagda
rötterna som knotiga sträckte ut sig med en livskraft
som såg ut som den aldrig skulle ta slut


vid det trädet skulle hon ta semester
sitta och lyssna medan trädet lärde henne att bli stark