Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

2008-10-11

Jag måste säga att jag älskar människor. Framförallt människor som kan se sig själva, som har hittat sig själva i bruset av alla tomma identiteter omkring oss.

Jag kan uppskatta mötet med människor enormt, samtidigt som jag faktiskt ställer tuffa krav. Människor som utstrålar rädsla, osäkerhet och mindervärdeskomplex, och försöker dölja det, blir snabbt bortvalda av mig. Ja, jag skulle nog vilja säga att det är kanske 60 - 70% av alla människor. Tough shit. Men, jag känner att jag kommit därhän att jag vill sätta krav. Jag vill inte längre leva med falska trumpeter kring mig, även om det är tjusiga fanfarer.

Inget är så vackert som naken ärlighet. Inget är så stort som den sanning som berättas utan omsvep och krusiduller, täljd i kärlek.

Skavanker är vackert. En utbuktning som trotsar en tråkig symmetri, kan skänka miljoner färger och rymma en hel värld av tankar. Det är synd att vi ljuger för varandra. Det är synd att vi försöker motarbeta vår egen skönhet, våra unika jag. Och jag vet. Jag är en av dem.

Men, det är en sak som jag faktiskt jobbar på, som jag vill berätta för dig: Jag arbetar med mig själv för att jag en dag ska kunna gå fram till en annan medmänniska och säga :    Du är vacker.

Jag försöker tänka på det varje dag, och jag försöker varje dag ha styrkan att gå fram till någon och säga det. Men, tja. Jag är svag. Jag är människa. Jag tycker det är jobbigt att kasta undan alla saker som man inte får lov att göra, och bara göra det. Jag är inte tillräckligt stark, även om jag styrketränar varje dag. Men det är också en av de saker som jag älskar hos människor. Svagheten. Och framförallt: Styrkan att kunna visa sin svaghet.

Lögnen är så ful. Lögnen gör människor till tomma skal av illusioner. Lögnen stänger in människor och avskärmar dem till platser där de kan pusta ut, bli fria ifrån allt skådespeleri. Det blir små pjäser till tunna kulisser, spelade till rytmer av norm och uniform. Ett oformligt brus av tomma identiteter.




Övriga genrer av Ulf Popeno
Läst 466 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-10-11 21:42



Bookmark and Share


  Della K
Åhh fyfaaansåjävlainåthelvete bra!!

För så e det ju verkligen... verkligen...

Slår ett slag för alla osäkra människor som gömmer sig bakom lögner... rakt i nyllet!! Vakna föffan!!
2008-10-19

  Sofiapoema
Ååh, det var just så jag lät när jag läste klart texten. Du har ju så rätt, får en att tänka om lite. Men hjälp, välja bort folk med rädlsor och komplex, du väljer bort världen! ;)
2008-10-12

  पिWhite Eagleॡ gästas av &#
Starkt igenkännande, denna text. Om människans inre villkor, sökande och förslöjande tribut. Svagheter bakom kulisserna, vars ståndpunkt bärs av egenillusioner som förtär individens växtlighet, att förvägras fortplanta sina befriande egenskaper, bojja sig fri och leva i en medströms oas för att andas friskt, hur levnadshistorien än månde sett ut.

Jag har sett dom, hört dom tala, viska och berätta. (så även jag tidvis)och ständigt slås jag av det faktum, att merparten av dessa människor, sitter fast i en idé om de själva, fixerade hinder som på ngt sätt skulle utgöra deras emblem av att vara fångade i en fälla, i en avgörande omständighet; att vara bunden till sin egenbild, sina roller, och som du nämner; identiteter.

Men jag tror mycket handlar om rädsla, nivån på sin inre kapacitet att kränga av andras bestämda stämpel om deras värde, och därigenom deras personliga egenvärde.

lögnen är ful. ja. men vi kan alla putsa till den, slipa på den, måla om den, kasta lite glitter&glamour.

och allt det där med skådespeleri, tomma identiteter, pjäser och kulisser kan jag bara hålla med om in absurdum, och tror mig också gestaltat detta i ett antal reflektioner, tidigare.

jag skrev precis på min blogg;


Livet är nödvändigt, men gör mest ont - för de onödiga.
( lögnerna )

Jag tror på att existera i en öppen form, inget kan mer gestalta ärligheten, än de skildringar livets natur formar, ett öppet och sant samvete för en människas vidsträckta villkor.

och att säga; att någon är vacker, vem och vad det än är.
Bara d e t bringar större klarhet i den bägare man fyller. I sig.

Hur man faktisk ser på sig själv. :)
2008-10-11
  > Nästa text
< Föregående

Ulf Popeno
Ulf Popeno