Det finns så mycket som värker i oss
ordlösa blåmärken och
skärande sår
Ytan är hel och ren
hos alla som ännu orkar gömma sig
men under huden är det kaos
blod och smärta

en flod som långsamt flyter ut
i ett stort svart rum
ingentingets mittpunkt
kaos öga
tomhet
värkande tomhet
ett hål mitt i livet där livet rinner ut

kan man leva så
med sorgens sårkanter vidöppet gapande?
nej
men genomleva
i väntan på läkning
genomlida
i väntan på hopp och ljus
genomföra varje dag
som om livet faktiskt skulle kunna fortsätta
trots allt


ord för en höst av insikter, förluster och kaos