Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

katt



du säger att en svart katt suttit vid din sida

den har sitt hem under sängen
och en mjuk lång svans



med ögonen har katten tagit det onda ur kroppen
släpat smärtan som en råtta fram till dina fötter

inte större än ett plommon



katten har sitt hem under sängen
dit föser den undan bytet

en lila pulserande klump




Fri vers av Anna Frölander
Läst 770 gånger och applåderad av 30 personer
Publicerad 2009-10-05 22:23



Bookmark and Share


  Vind VIP
En pärla denna, i sin naivistiska språkskepnad och sina bildfragment. Närmar sig den odödliga sagans dräkt och lär kanske berättas runt eldarna när megametropolis rämnat och lämnat oss ensamma...
2009-12-22

  amarcord
Underbar text! Så visuellt, så mitt i prick en känsla! Me like!
2009-10-08

    Melona
Jag vet inte hur många gånger jag läst denna text nu, men du berör verkligen med din historia, din scen. Katt. Denna varelse, detta djur, så klokt och livfullt.

Du säger mycket mycket om smärta, sjukdom
utan att göra det alls, på något sätt ger det än större effekt, såklart kanske. Det outtalade, det är där det är som mest spänning,

tack Anna!
2009-10-08

  Ulf Lagerholm
när en katt, speciellt en svart sådan zoomar in mig, transformeras nerverna till rinnande form, den där fastspikande blicken, klart gul med ett distinkt lodrätt pupillsnitt, rymmer något obeskrivbart, också något betvingande, som om våra kroppsvikter i ett slag byter plats, djuret som plötsligt väger nitti panner, jag själv kanske ettochetthalvt, å plommonet, ett Katrin, blålila, litt frostigt med rundning, en minst sagt vacker bild av känslan du vill förmedla
2009-10-07

  Elin R
Bilden av plommonet är välvald, otroligt effektfull.
2009-10-07

  kollrigheter
En väldigt bra text och jag håller med Christer till hundra procent. Sen att jag får flashbacks till The Price av Neil Gaiman (som en vag påminnelse om att den texten existerar) gör det hela ännu bättre.
2009-10-07

  katt.inc
Jag älskar katter, just nu råkar jag vara hundägare och det är helt ok men inget går upp mot en katt. Jag tycker du fångar själva kattens innersta väsen här. Det lite mystiska och den urgamla visdom katter tycks bära på om de väsentliga tingen. Också den helande inverkan katter och djur överhuvud taget har på oss människor. Jag tycker om inledningen "du säger att en ...", du har alltid intressanta berättarvinklar, här får jag en känsla av att berättaren tvivlar på det han/hon hört, detta "du säger att"blir på något sätt en fingervisning till mig som läsare att jag inte fullt ut kan lita på det jag läser eller att berättaren inte riktigt kan eller vill stå för det han/hon förmedlar. Tack för en bra och intressant text som sporrar mig till funderingar kring både kattväsendet och berättarteknik.
2009-10-06

  Per Teofilusson VIP
bilden är mycket välvald. Jag tycker mycket om/ och illa om katten som kommer med något dött/nyss dödat/ännu varmt/ kanske levande till mina fötter. Den tittar på mig: med pockande tryckande stumt ylande raseri, på samma gång blygt och rakt modigt självklart. Men under sängen är den sedan borta och inne i sitt.
2009-10-06

    resilient
en enda lång metafor, läser jag din dikt som. Om sjukdom och om att uthärda. Precis som förra gången går det inte klart att läsa ut om det handlar om psykisk eller fysisk smärta som ska bäras, vilket inte heller är intressant. Men det förhöjer verkligen bilden.
2009-10-06

  Ylva* VIP
Mycket intressant ..
2009-10-06

  Christer Eriksson
Det är något märkligt med katter. De är nära sina instinkter och jag tror att det ditåt vi ska söka oss. Långt bort från Alliansens växande utanförskap. En ny väg helt enkelt. Att se katten som hämtaren, själva dödsängeln är för mig en fin bild. Men katten ändrar också skepnad, liksom vakar över det sjuka i kroppen. Som om det vore en fångst, något katten tar beräknande, eller på infall. Alla kroppar är sjuka och alla behöver en katt. Min är en söderkatt som stryker runt mosebacke och till slut lägger sig i solen.

En mycket bra text.
2009-10-05
  > Nästa text
< Föregående

Anna Frölander
Anna Frölander

Mina favoriter
pistol