Och lite irriterad, förmodligen över hennes ständiga drömmande
som säkerligen skrämde dig




…Du har tagit dig vatten över huvudet…




Hon himlade lite förstrött med ögonen,
lätt ögonfransarna
dansa lite lätt,
mest för att du skulle förstå
att dina ord
inte kunde ändra på
henne.

Hon lät det rufsiga blonda håret
som aldrig tycktes
vilja som hon
fläkta förbi dig samtidigt
som hon sa,




....Jag simmar kanske bättre än dig….




Han såg på henne
som om hon
sveptes bort från honom
av skoningslösa tidvattenvågor



…Du är en drömmare
För att vara så full av förordningsfulla idéer
Är du verkligen en romantisk dåre…




Hon svarade honom med ett leende
sådär
längtansspridande och flyktigt
som bara hon kunde



... de drömmar vi har
formar oss
till de människor vi blir...




Av alla de gåtfulla gator och tomma rum
vi vandrat
klamrat oss fast vid
lyfte bort tiden
som vi ständigt jagade
i vår desperata jakt

efter

fullkomlighet
längtans betydelse och sanning

vars dignitet inte alltid syns
vid första ögonkast
men då vi tog oss tid att se
under ytan
blev vi hänförda


av hur vackert det var inifrån och ut
som
blommorna i luften

vilsna

och utan mål
precis som vi
när vi lever på längtan


Bandet mellan oss
går lika lite
att klippa av som
att redogöra för


för till slut är det



De drömmar vi har som
formar oss
till de människor vi blir