Jag frågar mig själv vad mitt liv har för mening men hittar inga svar

är det så simpelt som att jobba för brödfödan

känns innehållslöst

Är mitt liv redanförbrukat?

Saknar ett innehåll

har inga drömmar längre

vågar inte

drömmarna jag hade var just bara drömmar och har passerat bäst före dag

försöker ta dagen som den kommer

känner mig som min mormor

gammal

men min kropp är ännu ganska ung

min bästa tid borde vara nu

varför känns det då som att allt är över?

Är det för att jag slutat drömma?

Resignerat.