Nu ikväll mitt i vinternatten
hör jag små steg här i mitt rum
Så jag stänger av tv:n för att allt ska bli tyst....
först blir det stilla - jag känner mig dum
-och sen....den där känslan...att kinden blir kysst

Jag tittar på hunden och sedan på katten
Vem är det de ser
vem tittar de på
De stirrar på intet, ser ut som de ler
han viftar på svansen, hon spinner också

Vem som än är här är välkommen av dem
troligtvis känner de denne
för hunden är vaksam
och kattan är kräsen
de väljer noggrant ut vänner

Så även jag blir glad för besöket
Om det är tomten, en ande, ett väsen
det struntar jag i
-det är mitt det här spöket.

Jag blir tacksam nu i vinternatten
för att jag hör små steg i mitt rum