I svårmod ...
I tystnad talad.
Nyfödda
oskuldsfulla
värdefulla
föds vi.
Som oslipade
diamanter
tuktas och putsas
vi till avbilder
av dessa som är
våra föräldrar
vår värld.
Någon gång vi används
som små offergåvor
dåliga eller goda
i våra vuxnas olyckliga
liv.
Som åskådare eller
föremål för att uppnå
de vuxnas mål
i kärlek likväl som
i hat.
Ägodelar som inte
kan halveras i två
lika delar
ägodelar som vapen
effektiva
som trumfkort i spel
där alla förlorare är.
Redan då valde jag
bort människorna i
mitt liv mot friheten
... tystnaden
trots att modet
i talet ligger.
Och ibland likt
sjunkande öar
och stränder
allt i tystnad
måste få stanna
och i glömska
förbli.