Jag läste om en diktare som skrivit världens sämsta dikt
han la den i pappersåtervinningen, det var en del utav hans bikt

nu skrivs det nya dikter, nya verk uppå hans grav
det man ger till pappersåtervinning, kommer alltid finnas kvar

(Jag minns inte hur den gick
inte så här, även om det är mitt i prick)

små vita tårar trillar snabbt som i ett sms
och under ytan ligger båtar stilla undan vindens stress

som på vårt zoo efter alla djurens flykt
de tog sikte på sig själva och efter detta intet nytt