Vyssan vyssan
lull
mammas lilla
hjärtegull
ligger i magen
och dricker mig
full
det börjar bra
jag blir rosig
och glad
vaggar och
slänger med
bena.

Så kort den
lyckan varar
med mina dåliga
gener
för när jag blir
full
jag blir elak och
bråkar
jag sparkar och
slår
för jag tillhör
minsann en
ökänd släkt.

Jag vill varken
stanna här
eller åka.

Så ta dig nu en sup
igen lilla mor
lillan är dyngrak
och simmar
omkull
nu är det kväller
och jag smäller
av
sjung den där
visan du lova
är du snäller.

För nu ska din
älskade videung
sova.