Önskar doktorn kunde komma nu

då kärleken låtit mig brista

när gryningen aldrig blev dag

Det var vackert att leva i en gryning

men väntan på en fortsättning

gjorde mig svag

Diagnosen blev tålamodslös

det var doktorns sanna ord

min andra diagnos

blev naiv

Så nu ligger jag här i feber och önskar mig piller

mot det jag en gång

önskade mig

Jag ville ju bli din gryning

men nu är jag svag,

av biverkningar

Febern har letat sig från hjärtat

till min panna

och mina tårar gör ingen nytta alls, fria,

när de fyller mig

och utan dem, blir jag tom

Säg då vilka piller, doktor åtrå,

som motverkar den sjukdom du gav mig

när jag endast ville bli frisk

Säg, vad jag ska göra, med törsten

du inte ville släcka

men gav mig

Älskade doktor törst, som tog mig hit,

till livet, för att åter känna,

möjligtvis

mitt hjärta fick ju slå en sista gång

kanhända

och så tacksamt var det

men säg, vad hjälper nu?

Ty varje gång det slår,

stiger ju febern lika het

och bränner mitt sinne

som din medicinska efterdyning

Kärleken hade inget val

när den blev min ångest

där, i din glödheta sjukhussäng

Det var du, doktorn,

som gjorde mig svag, av längtan

av längtan doktorn

till din törst

för jag ville, du skulle,

törsta mig

lite mer

Jag är inte bättre jag

jag har älskat sönder dig, med ord

och gamla sanningar

jag vet

Kom hit, doktor längtan, igen

och ge mig mina drömmar åter

till liv

 
där du smeker min hand tillbaka

Istället ger du mig bara piller

av saknad

 
Alla dina ord jag svalt, de som smakat

lögner, var det allt vad de var?

Var inte dina händer heller sanna?

Delirium doktorn, skynda, kom nu!

Ge mig drömmen där allt ditt andra liv,

bara snurrar runt vår kyss,

där alla andra får vänta

och endast vara

kulisser

Där du kysser bort mina tvivel

och älskar mig frisk

Doktor tvivel,

ge mig din kyss, som bot

mot denna ensamma längtan

som tvingats bo i kroppen

min, doktor bot

för jag vill inte gråta

det kämpas mot varje tår,

ska du veta

för tårar betyder slut

Det finns ingen medicin, doktor bot,

mot mitt livs, bekymmer

så sluta ge mig mera piller

Det finns inga grannar att hälsa,

när ångesten bryter sig in

då min stängda dörr, blivit till,

min illusion

den är sann från min sida

men du kan alltid

komma in

Doktor illusion?

Eller kasta bara dina piller, genom brevlådan.