mitt hav av stänk
i ögon likt ihåligt trä
bland hunger och längtan
efter mer ändå

jag badade igår
skrubbade själen mycket och hårt
den som slagits av mänsklighetens baksida
där minnet blottats fram

jag badade länge
tills vattnet frös till is
och ögat blänkte till
likt en glimma av glas

klart såg jag mig sitta still
på den piedestal du byggt av slam
kring min kropp dök höken ner
mig han ville åt

så jag skrubbade länge
min själ med såpa
och ögat det blänkte
efter mer av liv