Ibland går jag tillbaka

till minnena då jag levde i sorgens mantel

där viskningar brände i hjärtat

där ord träffade som istappar

Ibland går jag tillbaka

till dagarna då allt var en enda stor mardröm

där slag träffade i själen

där förtvivlan brände sig fast

Jag minns den tid

då osynligheten härskade

då tårarna var levande

Jag minns den tid

förlorade mig själv

nu hittat min styrka