Om du ser mig ta form
av en skorpion som
darrande riktar gadden
fylld av gift mot min
strupe
och gyllene gult sprids
giftet djupt i mina
ådror
förlamande isande kallt

då överlever jag

ser du däremot en fjäril
som trotsigt kränger sig
ur sitt skal
en långsam födelse
en vinges lätta darr
känselspröt uppfångande
allt i dess närhet
en vinge len
skimrande färger likt
påfågelögon och
stjärngräs

då flyger jag och sätter
mig på din vackra näsa
och faller död ner
i din famn.