Det kommer regna i morgon,
Säger du och dina barnsligt blåögda blick möter min.
Jag skrattar till lite tillgjort och klappar dig på axeln.
Jag har alltid förstått att något var fel.

Vi ligger i gräset tillsammans,
Hand i hand och pratar minnen.
Och så fort en bris rycker tag i ditt solblekta hår fnittrar du till.
Som om det vore änglarna som lekte med det.

Och så ler du och säger:
“Vi är rätt lika du och jag.”
Och jag ser förvånat på dig och undrar vad du menar.
Och då lägger du till:
“Ja, vi heter ju nästan samma sak.”