som vi kom en främmande försommar
genom gryningen nästan ända fram
till den ödelagda cirkusen
där min filminspelning ur kameran ryckts
och fått spela mot solens verklighet

våra blickars vita akrobater
hur de klättrar fokuserat över scenen nu
i en återuppståndbar teater
mitt i marmor och stenkross i jakt
på din sönderrivna lindansardräkt

in bland gräsgråtna snårrosors dolda publik
du som trodde hon uppträtt sin sista pjäs
se nu krälar du ännu ett stycke natur
tills att trollkarlen rest hennes skärvor till dans
och vi skrattar av sol som om regnbågen fanns