Kanske jag åter lever mitt liv som cirkuskvinna i Bremen. Far från ställe till ställe med cirkusfolket som familj.
Är det därför jag är så rotlös?

Intressant tanke.

Kommer min längtan efter att skapa från den gamle mannen från tidigare liv?
Han som tillverkade lerkrukor och ristade in vackra mönster medans han sjöng tyst för sig själv.

Varför inte.

Men hur blir det då med min kompis som var bordellmamma tidigare?
Fanns jag med där också?!

Hm....