Ibland känner jag inte mitt värde, jag tycker jag inte är så bra.
En grå mus som inget kan.

Idag mötte jag en föredetta arbetskamrat,en kvinna i 60-årsåldern.
Jag berättar om vad som händer i livet, då säger hon
-Jag har alltid beundrat dig för att du vågar,
jag har alltid önskat att jag var som du.
Du törs prova och går det åt skogen så tar du smällen.

Tänk att de hon sa var hennes bild av mig!

Jag minns en annan arbetskamrat som en dag ringde på dörren.
Hon hade med sig en julgrupp som hon hade gjort åt mig.
För att hon tyckte jag var så tolerant och klok.

Vad glad jag blev.

Inser också att de som sett mig på jobbet, år ut och år, måste veta en del om mig som person. De kan ju inte ha så fel.

Så idag suger jag i mig de positiva som sägs om mig och växer en liten bit.