vem är väl jag att döda dina änglar
så mycket enklare att handskas
med det hårda det obrutna
än det mjuka kärleksfulla så
bräckligt och skört
livet så mycket ömtåligare
än döden
drömmar om vita slöjor i
morrondagg
älvor som håller mjukt i
varandras händer
svävande i ring utan
att nudda något
bärande endast
varandra
sagor och mystik
drömmar till musik
av Vivaldi
känslan av något
mjukt mot min hals
Drömmar
änglar på hyllor och piedestaler
vingar så trotsigt spända
skönhet rufsig och inte längre
vit
angripna av ohyra och parasiter
jordiska änglar himmelska änglar
alla de vingklippta är
Men vem är väl jag att ta ifrån er
era änglar och fantasier
önskningar och längtor
i mitt liv har änglarna
varit människor
men bland älvorna
som dansar dansar
även jag
i slöja och morrondagg
i tidig timme
till musik av Vivaldi
och läppar mjukt tryckt
mot min hals