åh hur tung är inte sinnet när dagen nalkas

när nattens ljuva sömn övergår i kroppens smärtsamma vaknad
trött och glåmig känner jag mig då

förbannar dagen som tvingar mig upp ur sängens ljuva värme

hur tung är inte bussfärden mot jobbet
när nattvärmen dunstar bort i höstkylan
och tankarna får irra fritt i väntan på avstigning

svarta tankar får fäste

ansiktsdragen blir slappa och blicken förlorar sig i ångestfyllda tankar

åh hur tungt känns livet inte då
när sängens värme tonar bort och arbetslivets måste tar fart

bussen stannar

jag rätar till ansiktsdragen

tar på mig  leende

och raska steg