och jag har aldrig riktigt tänkt på
hur ett liv med någon annan skulle se ut

för det har alltid varit du
och du har liksom alltid varit rätt

så när du blev som eld för mig
och jag bara släckte dig hela tiden
visste jag inte vad jag skulle göra av din aska
förutom att lägga den på kudden
där ditt huvud så många gånger legat förut


försökte blunda bort minnena av dig
bara för att jag visste att
du inte mindes längre

och jag rev sönder muren runt mitt hjärta
och lät vem som helst ta det i sin hand

för när du gick
var det som om du tog halva mig
och jag har bara askan och lukten kvar av dig

och jag undrar om jag någonsin blir hel igen
nu när jag inte har dig längre

för det har alltid varit du
och du har liksom alltid varit rätt