Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

fryst



dina kalla fingertoppar mot ryggraden
för varje kota ryser jag
och du följer varje kontur
du tror jag njuter
men ser aldrig mitt ansikte
hur jag grimaserar
och hur jag rycker av var förändrad rörelse

popp

popp

och till nästa

hur många jävla kotor är det kvar


mitt liv är så ibland
en fasad
en fejk
trehundramiljoner taggar i hjärtat
och ett bra mimspel


precis som ditt
ditt och
ja ditt med


så kan även jag uppföra mig
handla mjölk
göra kloka eller dumma val
men inuti skriker jag vulgära ord man inte får högt
på vagnen hem
jag gråter och lutar mig mot någon
som ser ut att klara av det

och jag frågar dom äldre om råd

hur gjorde ni
hur överlevde ni

blir det bättre
blir det varmare

så tillbaks till dina kalla fingrar
och min vita hud
du har en konstig kärlek till min ryggrad
och du leker med den så fort du kommer åt
jag tror det är för att du slipper se mig
men ändå kommer åt mig

och jag låter dig

för dessa dagar
går det bra med vem som helst
bara någon ser något






Fri vers av lissa
Läst 614 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-10-10 19:46



Bookmark and Share


  Ann-Cathrin
detta favoriserar jag i stycket

"mitt liv är så ibland
en fasad
en fejk
trehundramiljoner taggar i hjärtat
och ett bra mimspel


precis som ditt
ditt och
ja ditt med"

træffande och sorligt men sånt ær livet før oss ju...usch. Vackert.
2005-10-15

  leopardia
favoriserar särskilt det här stycket;
"du har en konstig kärlek till min ryggrad
och du leker med den så fort du kommer åt
jag tror det är för att du slipper se mig
men ändå kommer åt mig"
2005-10-10
  > Nästa text
< Föregående

lissa
lissa

Mina favoriter
hej då
far är död