Gräsrötters längtan till jord

Griper mina fötter

Och alla sönderslagna rosor jag någonsin fått

Möter mark

Jag viskar gåtor till mig själv

Till vilka inga svar finns att finna

Kanske ben slutar växa om de ej får sol

Eller slutar värka om de dör

Jag bär aldrig kjol

För gräsrötterna kanske vänder sig uppåt

Blir aska av inget

Förblindad av inget

Förblindad av sol som ser morgon

Gråter löven innan grentömningen om hösten?

Blir de mer villiga att falla då de ser dem som redan ligger på marken

I högar

Blir de mer tama om de inser att det är deras tur?

Kan blåsten förutse dess virvlar?

Jag vet ingenting

Men trött

Det är jag