Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det blåser på månen - elegiskt distikon

Tyngdlösa skuggor av månljus dansar i nattliga vindar
kvidande trädstammars gråt fyller min flyende dröm
aldrig är skogen så becksvart, aldrig så lockande hemlig
som när höstmånens ljus darrar i stormtung natt




Bunden vers av papillon
Läst 544 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2009-11-15 22:06



Bookmark and Share

  stenhur VIP
Till denna dikt som så mjukt och smidigt ansluter sig till gamla förebilder skulle det passa bra med en bild som finns på http://en.wikipedia.org/wiki/File:Caspar_David_Friedrich_028.jpg

2009-11-20

  Carola Zettergren
PRECIS!
2009-11-17

    Bim
läser flera gånger,-"aldrig är skogen så becksvart aldrig så
lockande hemlig"-det väcker minnen med mycken nyfikenhet i,-
fint att få läsa.
2009-11-15

  LassO
du är snuddande nära, var de på månen eller inte, flaggan ser ut att blåsa... inlägg i den debatten med eller?
2009-11-15

  thyra
Finstämd poesi!
2009-11-15
  > Nästa text
< Föregående

papillon