En tanke som kommer emellanåt på dig pappa
du som inte fanns
du som försvann.

Ibland dök du upp och lovade guld och gröna skogar
du som inte höll
det du lovade.

Har saknat din famn och faderliga omtanke
den som var min rätt
eller var det det?

Nu har du även satt dina spår av saknad
hos dina barnbarn
de som behöver dig.

Jag har ändå förlåtit dig för du är inte mer än människa
du visste inte bättre
du var svag.

Jag bär din fadersbild som ett minne
det som kan bära mig fram i livet
och som kan få mig att förstå
vem du egentligen var.