Det var en stor äng och mitt på ängen stod du. Det var jag med ett leende.
Barfota?

Ängen berättade om sommar och du var glädjen!

Vi var ensamma i en annan verklighet. Vår verklighet.

Vi befann oss i en glaskula där vi stängde ut verkligheten, eller kanske var det verkligheten som stängde ute oss?

Vi log och fann varandra. Jag tror jag minns...

Du var lugnet.