till minne av min mentor min ängel min farmor... Just när man tror sig ha glömt blir man påmind kanske bara av en liten sak, det är då man förstår att minnet lever kvar...

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

till minne av min mentor min ängel min farmor... Just när man tror sig ha glömt blir man påmind kanske bara av en liten sak, det är då man förstår att minnet lever kvar...




Minnet av ett bleknat fotografi...

.... det var då

precis när jag öppnade dörren

såg din stol

dina penslar strödda över bordet

ditt slitna staffli

dina tavlor

som du målat med din varma hand

~

...en lätt dimma låg över

rummet

som om du precis

stängt fönstret för att

inte bli störd

~

...det var då

när jag såg dig på ett

bleknat fotografi

som jag förstod att minnet av dig

kommer aldrig att försvinna

~

...stängde dörren försiktigt

och log...




Fri vers av ia VIP
Läst 486 gånger
Publicerad 2005-11-15 19:00



Bookmark and Share


  Almagrundet
Fint fångat! Det där påtagliga trots frånvaron av någon. Något som "ligger i luften." Igenkännande.
2005-11-23

  Rublev
underbara målande ord!

och så det varsamma lyckliga slutet:
”...stängde dörren försiktigt
och log...” :)
2005-11-16
  > Nästa text
< Föregående

ia
ia VIP