Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dina fingertoppar



Jag älskade hur du brann
hur sorgen inuti dig
speglades i dina fingertoppars
långsamma rörelser

Smekande över orden
såg jag på
hur du förvandlades till någon
jag kunde älska trots vår nekan

Men mina obrytbara löften
tog eld
och svepte likt flammande lågor
över likblek asfalt


Du var aldrig för mig
Du svävade redan
i ensamhet


Fri vers av Smultris
Läst 775 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-11-20 00:04



Bookmark and Share

  sol
de sista tre framkallar ryyys!
2005-11-20

  Natalie VIP
Väldigt vacker :)
2005-11-20

  rebecca d VIP
Du var aldrig för mig
Du svävade redan
i ensamhet

väldigt talande. Och sorgen i fingertopparna. Och hur hans eld tände din....brann upp?
2005-11-20

  Cris
Vackert som tusan och det berör. Fint diktat
2005-11-20

  Propella
Oj... Det fanns mycket känslor i den här! Du för fram dom på ett utomordentligt sätt.
2005-11-20

  Mats L.
Sköna ord som berör vännen
2005-11-20

  Neal
Som kristall till lågorna!
Du är något mer.
2005-11-20

  Anna H
"förvandlades till någon jag kunde älska " gillar jag för oftast tror jag att det är så när det gäller ordens kraft just.

"Och det var hur du brann hur sorgen inuti dig speglades" är nog en sån där grej som fick mig att känna mig som jag gjorde igår... du vet vad jag menar, när jag läste din dikt första gången. Jag kände igen det, precis som jag sedan slogs av att du redan på detta stadie insett "Du var aldrig för mig Du svävade redan i ensamhet". Tänk om jag hade varit lika klarsynt en gång för länge sedan...

Om du inte förstod denna kommentar så ska jag förklara bättre en annan gång, lite mer privat :)

Dikten tar i alla fall tag i mig och den påverkade mig mycket starkt. Bra!
2005-11-20

  Per Rydberg
Jag tycker att ordet 'nekan' du använder känns nyskapande och riktigt. Ett fint ord.
Dittt språk brinner av känsla, så skört, så talande. Din text har både kärlek och sorg. I mina ögon är det trots allt med dina ord av kärlek du bär fram dikten till oss läsare.
2005-11-20

  tonsoku
lugn, skön uppgivenhet och uppskattning över hur läget faktiskt är...

fint och smultris-vackert som bara den!
2005-11-20
  > Nästa text
< Föregående

Smultris
Smultris