Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du lyfte mig bräcklig


jag dränkte mina sorger i din
famn, du öppnade porten till ditt hjärta
och jag sög ut all kärlek jag kunde få

jag kunde inte andas själv
jag förblödde över dina vita lakan
jag grät slut mina tårar mot din axel

du var så hel
och jag i kontrast med dig så trasig

men mina ögon svek,
för du lät spjälor resa din rygg
och när mina vingar
var redo att bredas ut igen

föll du,
älskling.




Fri vers av trasdocka
Läst 244 gånger
Publicerad 2005-11-21 18:13



Bookmark and Share


  Wretling
Gör så ont och läsa, för den är så sann !
2005-11-22

    Oprofessionell
''men mina ögon svek,
för du lät spjälor resa din rygg
och när mina vingar
var redo att bredas ut igen

föll du,
älskling''

Jag fullkomligt älskar de här raderna!
rysningarna i ryggraden kommer verligen, helt underbart.
2005-11-21
  > Nästa text
< Föregående

trasdocka
trasdocka