Det är märkligt, är jag fel?
sitter mina nerver på fel sida
upp och ner
eller helt enkelt in och ut?
Har jag glömt innebörden av ord?
Missade jag timmen för förståelse?
Eller är det av yttersta vikt
att födas med insikt?

Oj, var Xlinda den med kollen i Fubar Hotel?
Är Rocco stereotypen för den älskande mannen?
Skulle hjärtat endast vara en skumgummipryl på NK?
och medmänsklig värme en Big Mac?

Var finns sista molekylen känsla
i den förtiåttatusende kärleksdikten
tillräckligt utspädd för att lura en homeopat?
Var kärleksförklaringarna lika djupa
som svärtan på en biobiljett
deras evighet lika beständig
som imman på ett nyfingrat vinglas?

Gissar min plats är på parkett
med förundrad blick på en upplyst manege
där poeternas kärlek hoppar och fjantar
sin tid på livets scen
syns sen aldrig mer
kanske en dålig vits
uttalad av en idiot
full av drama och passion
vars mening är just ingenting.