En ny dörr har öppnat sig,men ändå är jag rädd att stänga igen den andra dörren. Den står fortfarande på glänt...
Jag är på väg nu
I månader har jag kämpat för att nå upp till ytan
Det har funnits så många stunder då jag bara har velat ge upp
Släppa taget och försvinna
I månader har jag sökt efter din fulla uppmärksamhet
Ville att du skulle se mig och minnas
Släppa stoltheten och komma tillbaka
I månader har jag gråtit mig till sömns
Trodde ett tag att detta skulle bli mitt nya liv
Att jag var beroende av dig
Vi har haft många fina stunder den sista tiden
men jag har alltid blivit besviken
Jag har letat efter något att greppa tag i
men du har vägrat att ge mig den förhoppningen
Du har inte velat göra mig mer förvirrad
Trodde inte att jag skulle hantera den situationen
Det visar bara att du aldrig riktigt har vetat vem jag är
Du sårade mig faktiskt mer genom att göra såhär
Jag har förlitat mig på min otimism
Vänner, familj och din närmaste släkt
De har givit mig allt det där som har gjort att jag är här
De gav mig hoppet så jag klarade av vardagen
Tids nog skulle jag själv bli medveten
Det skulle så småningom bli mitt val
Då trodde jag inte på det
Idag står jag här ensam i juletid
Ingen julgran, ingen julstämning
Du vaknar upp någon annanstans
Jag vaknar upp i vår säng utan dig
Börjar bli trött på att leva mitt liv såhär
En klocka har börjar ringa
och jag känner att jag är på väg
Ska bara våga ta det där sista steget också...