Du är allt det beroendeframkallande i mina cigaretter.

Du är favoriten på menyn, du är "fyra små rätter".

Du är som en kall öl en fredagskväll.

Du är hjärtat som är inristat på min favorit häll.

Du är som värme för den som fryser.

Du är ljuset som i mörkret lyser.

Du är allt det där och lite till.

Det sjungs om dig i  Kents "Stanna hos mig"

på skivan "Hagnesta Hill".