tårar krigar inom
döda demoner gräver upp
glömda gravar

för hon log sitt vackraste
änglaleende
då hon försökte
lura livet

hon visste sin väg
endast den
genom senare fester

lika välkomnande
kyrkogårdar

övergiven
flydde hon
sig själv

historien
som upprepade sig

hon får
mina tårar
mina ljus och
våra finaste minnen

för hon log för det mesta
när världen rasade

hon var en sol