han finns där ännu
den där rösten
den som äger ord och kraft och styrka

när mina ord tar slut, när jag är så trött så trött, när mina krafter sinar

när mina försvar är nere
då säger han
att till och med detta
var precis vad jag förtjänade
inte ens detta var för mycket
att det är alldeles rätt och riktigt
jag var exakt rätt person att drabbas av detta

för att jag inte är vacker
inte någonstans
för att det inte finns nått speciellt med mig
inte nått som skimrar
inte nått som värmer
och det finns så många fantastiskt vackra människor i världen
och det var väl en himla tur att det inte drabbade dom
det är väl ändå så det ska vara

för så går det
när man försöker passa in
där man inte ska vara
försöker greppa lyckan
som man inte skulle ha
när man i några korta ögonblick
slappnar av och vågar skratta utan att be om ursäkt för det
när man är som jag

vad är det som gör mig så fel
varför tycker jag inte egentligen att det är så orättvist
varför har jag nästan vant mig

vad det detta jag kämpat i hela mitt liv för
som jag lät bli att hoppa för
som jag slutade skära mig för
som jag blev bättre på att hantera ångestattackerna för
detta kaos

att än en gång få det bevisat
att jag ska vara ensam
oälskad
trasig
hopplös
och dömd

för man kan inte trotsa
ödet
men man kan gå sönder
så jävla långsamt
när man försöker