Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det är märkligt; hur tiden rör sig

 

Det är när jag blundar
jag inser att tiden rör sig
lägger sött på mina läppar
vandrar längs mina fingertoppar
tiden rör sig och det
är märkligt

Men, gott så
jag har förnedrat mig färdigt
min natur är karg
och nej, den behöver inte
vara bördig

Väntande jord, på
dignande fruktträd i lust ~
gårdar
väntar vildvin, väntar
ängar, väntar marker
att beträda

Ännu ligger det stilla i träda
där inunder mina revben
fröet, anar du
det lilla

Där längtans händer sluter
sig om;
där sista steget blev min natt
en dag väntade
vid trappen

 

Tiden rör sig bort
när jag blundar
och jag tänker det är märkligt
hur tiden rör sig

 




Fri vers av kerstin skriver VIP
Läst 201 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2012-08-26 08:47



Bookmark and Share


    Birgersdotter VIP
Ja det är märkligt hur tiden rör sig...bra skrivet
2012-08-26

    ej medlem längre
Känner varm förtröstan i dina ord...tryggheten av att veta att tiden finns där för mig att leva i.
2012-08-26

    ej medlem längre
läggas i träda, inte vara bördig - än. tiden rör sig stilla, nästan läkande som en ingress.
2012-08-26

  Silverstripe
Intressant hur du bygger in två rörelser i dikten. Tiden som rör sig bort (som känns som en linjär rörelse) och dikten i sig själv som du knyter ihop till en cirkelrörelse i sista strofens upprepningar av första strofens ord.

Och längtans väntan, lite sorgset med dåliga förutsättningar. Karg jord med drömmar om lustgårdsgrönska. Som dröm om en annan växtzon, kräver mycket omsorg och kanske ett uppvärmt växthus eller två?

Som jag läser & tolkar din text förståss... :)
2012-08-26

  Daniela I
Väldigt fin
2012-08-26
  > Nästa text
< Föregående

kerstin skriver
kerstin skriver VIP