i en strid, fast mot, ström av tankar bland människor med stora kundvagnar och kanelbullars socker kvar runt munnar. och så barns skrik utan någon som tycks höra eller är det obryddhet. tror det är det sistnämnda och det gör ont i hela kroppen. plockar med tankar och tavelramar och fingrar på läppen emellanåt, stryker lätt, mjukheten bryts när julens papper och ljus slår emot. krukorna är gröna som tapeten hemma och silver är en favorit. fångar upp läppens mjuka igen och undrar om det är nära härifrån.