Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En parkbänk, en tjej, en kille, en meter!


Precis en meter tillsammans

En minut och tjugoen sekunder… Nu! Sådan här tystnad kan aldrig vara bra för hjärtat. Det gör för ont. Ohälsosamt helt enkelt.
Så nära men ändå så långt bort. En meter! De sitter ju på samma stol. Okej… Bänk då… Den är för stor. En meter gör ont. Då är det bättre att sitta fyra meter bakom i klassrummet och titta på de lockiga mörka håret i hans nacke.
En meter! Så nära men ändå så långt bort. Varför ska just hon vara den utvalda? Alltid!
Två minuter och trettiofyra sekunder… Han lägger sin han mellan dem på parkbänken. Hon blir chockad och glad. Funderar… Hennes hans faller ner på hans som kramar om den. Tillsammans bildar de precis en meter.




Prosa (Novell) av osynlig
Läst 826 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-28 16:16



Bookmark and Share


  novemberbarn
Oj, you took my breath away.. Faktiskt.
Underbar
2008-03-08

  Daemon
Ibland kan ett litet avstånd i den fysiska världen vara ett oöverskridligt hinder på andra plan...
2006-02-28
  > Nästa text
< Föregående

osynlig
osynlig