de runda kinderna
i det oskyldiga ansiktet
med de stora mörka ögonen
och det klingande skrattet

finns kvar i mig

även efter att du
kastades ut i kylan
trycktes ned på golvet
skrapades i gruset

alltid med skulden

samma bruna lockar
men nu runt ett ansikte
som alltid ler
men aldrig skrattar
och som aldrig gråter




och jag vet att jag svek dig