Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Hon vinkade adjö

Hon vände sig aldrig om när hon vinkade adjö
Hon lämnade allt som kändes hämmande
smått och förkrympt
Vill man vara ett med universum går det inte att
inordna sig i småborgerliga samhällsnormer

Hon slet upp allt med rötterna
Deras hem var deras väg
Deras vänner skulle hon möta
Barnens fäder fanns i luften
så som hon själv lärt sig som liten

Normer var snävt satta för att alla skulle fatta
alla dessa oskrivna överenskommelser
som skamligt pekar ut dem som faller utanför
Varje by har sin form för fy
Varje gata, sin ragata

Hon bara vägrade vara en i denna skara
som hon såg det så kunde alla bara flyga o fara
Hon sa att hon hellre dog
att hon av samhällsledning
kraftigt fått nog




Fri vers av KattenKin VIP
Läst 371 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-06-24 11:59



Bookmark and Share


  träsnidaren
Underbar poesi om att falla utanför. Vackert som livet.
2013-08-03

  Lars Hedlin
Starka ord
2013-06-24

    ej medlem längre
Ja, särskilt ett samhälle som vakar som en hök över individen.
2013-06-24
  > Nästa text
< Föregående

KattenKin
KattenKin VIP