solen smyckar mitt lila parasoll
blå och röda lobelior gapat törstigt
min gröna grill är ny och blank

svalornas sång lockar fram barndomsminnen

saknade efter mor och far värker stilla bakom svällande kärlek

den sydliga brisen vänder vimpeln mot norr
den snor sig lite runt sig själv
som en nykär

min röda solstol suckar ensamt
lockar med sina former
på ett runt grått glasbord doftar en aprikos cider persika
en rosa kalla har slutit sina blommor

hettan gör mig yr

mitt sinne är ljust
men längs därinne ruvar mörkret
svartare än kajorna som flyger mot folkets hus

huset bredvid är gult
där går en randig katt

vinden vänder till sydväst
den förvånade vimpeln sliter i sina bojor

åskmolnen passerar retfullt förbi

jag älskar