Vem är den goda när brödet ska delas. På riktigt vet jag inte. Du, du eller du, eller alla du. Mamma mia, söt är jag aldrig. Sweetie. Det epitetet var nog menat för någon annan, även om jag då en kort sekund trodde jag var den. Ville. Och i skog går jag och ser bilder i ljus som är förevigbara, jag står i ensamhet och betraktar livet en stund. Jag går nu min egen väg, den som jag inte vet vart den leder. Det finns en tröst i det. I det finns ett sökande som jag glömde längs vägen. Och aldrig var jag vackrare än där.