en text direkt ur märkligheten..
ett barn så inte i sin tid.
dög och ändå aldrig fullt ut. du är så duktig, du är så smart, du är så händig, du är så . så ja, du är ju som en pojke. måste du ha håret i sju tofsar, det gör dig inte till flicka och inte får du de betyg du borde, förstår du inte att livet är som en slalombana, det gör ont att köra rakt på pinnarna. varför leker du inte med de andra på filtarna med barbiedockorna, varför får du aldrig nog av äventyren, varför tröttar du ut de andra, varför . varför vill du ha kort hår – vi färgar det istället. brunt, rött, svart, lila, och så sen blont för att sen alltid vilja det svarta kort som långt. det är mitt arv. teknik? du som har så mjuka händer borde bli sjukgymnast. i valet stod sig omgivningen slätt. matematik, fysik, materialteknik. jag är inte som du. vill. militärbyxor och storskjorta byttes en tid mot vulgär sminkning och korta svarta kjolar. jag var aldrig det. som förväntades. rökte en cigarett. för din skull jorma. jag åkte båt. för din skull peter, jag sov i skogen på en gård som aldrig skulle bli min. för din skull travis, jag drack vin på vardagarna och sa aldrig emot. för din skull acke, jag stod inte upp. för min skull. inte då, inte nu. var är den glada, jag vill henne tillbaka, inte jag. jo, ibland. på mitt sätt, och sur ibland, glad ibland, arg. när det är befogat. tydlig, fram förallt tydlig. jag säger dig ja, nej och vänta! du behöver inte väcka mig när du går
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 247 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2014-03-28 20:51
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |