Världen är alldeles för full av intryck för att man ska få det filtrerat genom någon annan. När någon kommit så nära in på mig att personen börjar förklara världen för mig, stänger jag alltid öronen. Ingen kan tala om för oss hur bensindoft luktar, ingen kan förklara känslan av en tidig morgon i Hyde Park.

Det är svårt. Ofta får vi hålla öronen stängda. Hur många gånger har vi inte känt en arm om ens axlar, följt av orden "Nu ska jag berätta en sak..."? Hur många gånger är det inte för att förmedla en attityd utan att först fått ett äkta intryck?

Det kallas manipulation. Ett fult ord som vi lärt oss att avsky. Men har vi insett dess innebörd? Det finns tusentals texter som beskriver ett intryck av ett konstverk. Många kallar det recension men för mig är det ren och solklar manipulation. Någon vill slå två flugor i en smäll. Samtidigt som ens ego bekräftas genom läsaren, förmedlar en inte bara ett intryck utan ofta ett angreppssätt av ett intryck. Ett sätt att tolka, ett sätt att förhålla sig.

Det finns få tillfällen då jag låter mig manipuleras. En runda på Systemet kan vara befogad med ett råd ifrån personalen, speciellt om jag ska inhandla dyra varor. Men jag skulle aldrig läsa någon annans beskrivning och bedömning av en dryck. Det är inte säkert att jag skulle uppskatta en flaska chateau Lafitte ifrån 1961. Ej heller en 18 årig Macallan. Dyrt i mina ögon är bara dyrt, inte bra, gott eller ens att föredra.

Jag vill inte att en annan person ska beskriva Guernica för mig. Jag vill själv se. Sen skulle jag defintivt vilja läsa, höra, uppleva andras intryck och känslor av samma konstverk. Men det är en stor skillnad mellan att beskriva sina egna känslor och informera andra om hur man ska känna. Likväl har det uppenbarats för mig alltför många tillfällen där människor är i direkt behov av att tycka "rätt". U know ... The Canada Goose thing...

Nä nä, jag ska inte hänge mig åt min sedvanliga föraktfulla beskrivning av människans mörkaste egenskaper. Jag nöjer mig med de sedvanliga intrycken av människor i känslostorm, längtan och glädje. Det är ju njutningen av dem är som bäst.